Det var här som stadens historia började, på Munkholmen där ett dominikanerkloster stod. Dominikanerna anses vara en av de ledande drivkrafterna bakom utvecklingen av Västerås under medeltiden. Klostret var också centrum för viktiga händelser i hela regionen, där även statliga toppmöten hölls ibland. Klostret revs i samband med reformationen på 1500-talet, men rester av grundmurar finns kvar.

Vasaparken var ursprungligen en kungsträdgård som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541 för att göra staden grönare. I slottsträdgården öster om slottet skulle det odlas grönsaker, humle och tobak. Parken öppnades för allmänheten redan på 1600-talet och användes då för kägelspel och andra lekar. På 1860-talet började den användas som en borgerlig promenadpark.

Genom ett kungligt brev från 1863 uppläts trädgården för all framtid till Västerås stad. I samband med det byggdes parken om och fick karaktären av en engelsk park. En byst av Gustav Vasa uppfördes mitt i parken och samtidigt bytte parken namn från Kungsträdgården till Vasaparken. Bysten var stadens första skulptur. Platsen valdes av en anledning: den placerades där man trodde att dominikanklostret en gång stod. Men hundra år senare när grundstenarna till klosteranläggningen hittades, visade det sig att bysten stod på fel plats. Gustav Vasa fick stanna kvar och titta på sitt slott som han byggde bland annat med tegel i material från det stängda klostret. En historiens ironi!